Livslångt lärande

88 procent av eleverna i årskurs 9 var gymnasiebehöriga 2021, vilket är en svag ökning från föregående år. Viktigt är dock att påpeka att det inte är samma elever som jämförs och att det arbete som ger reella resultat är det på "skolnivå", där arbetet
fokuseras på varje elevs progression.

Snabba omplaceringar ger inte förutsättningar för goda skolöverlämningar. Uppstarter i ny skola är en försvårande omständighet. Barn som placeras i skydd
med föräldrar får inte samma stöd i obruten skolgång som placerade barn. Skolteamets uppdrag skulle behöva utökas till att omfatta barn i skydd. För de som
går ut nionde klass nu har strukturerad uppföljning och stöd under skolgång kommit in för sent. Denna mätnyckel är över tid bra men inte att redovisa årligen eftersom att antalet individer är för få för att man skall kunna dra några slutsatser av resultatet.

Med denna analys och förståelse har förvaltningen god inställning till att den progression i arbetet med familjehemsföräldrar, initierade samverkansområden
med skolan och aktivt utvecklande av mer metoder som stödjer barnens stöd i att nå uppsatta mål. Det som utgör ett hot i analysen är ett utökat inflöde av barn i akut behov av skydd i samhället som avkräver socialnämndens tid för handläggning.

För de nationella programmen på Westerlundska gymnasiet (WGY) blev andelen elever med examen på högskoleförberedande program 68,3 procent (75,5
procent 2020) och på yrkesprogrammen blev motsvarande siffror 64,7 procent (70,2 procent 2020).

Resultatet är preliminärt. På grund av pandemin har ett antal elevers individuella studieplaner förlängts inom ramen för vad skollagen tillåter. På ett antal program kommer elever avsluta kurser som ej hunnits med på grund av pandemin, bland annat APL som ej kunnat genomföras under våren på några av yrkesprogrammen samt att några elever har erbjudits ett fjärde år. Statistiken för WGY väcker flera frågor - dels stämmer inte WGY:s egen statistik med Skolverkets, dels uppvisar WGY en väsentligt lägre utveckling än övriga riket enligt preliminära siffror för 2021. Detta behöver analyseras närmare av verksamheten.

Under läsåret har gymnasieskolan haft samtliga elever på plats i skolan under 3 månader. Därefter har det varit mellan 30–100 procent distans/fjärrundervisning. Negativa effekter av pandemin har visat sig i bristande motivation, psykisk ohälsa, sjukdomar och oro hos många elever. Utöver negativa effekter på grund av pandemin skiljer sig måluppfyllelsen åt mellan vissa av gymnasieskolans program. Respektive programrektor har analyserat program- samt kursresultat och identifierat
förbättringsområden att arbeta vidare kring.

Det finns en mängd olika indikatorer knutna till detta mål. Dessa spretar åt olika håll och ger inte en enhetlig bild av utvecklingen. Den sammantagna bilden av
indikatorerna och andra parametrar är dock att måluppfyllelsen är på väg, om än försiktigt.

När det gäller kunskapsutvecklingen så har Coronapandemin utmanat alla verksamheter, men kanske särskilt gymnasieskolan. Här gör man nu allt man kan för att ge de elever som inte kunnat ta examen från sina program, stöd och möjlighet att göra det. Andelen elever i åk 9 som har gymnasiebehörighet ökar, om än försiktigt (se även mål 5).

Trädgårdsmästarutbildningen inom Yrkeshögskolan är fortsatt attraktiv. För
ventilationsingenjörsutbildningen är dock ingen nystart planerad.

Ämneskollen, som genomförs två gånger per termin bland eleverna i grundskolan, förmedlar en positiv bild av skolan när det gäller trygghet och trivsel.

Uppnådd är dock indikatorn gällande ändamålsenliga lokaler och utemiljö (T3 2020 visat 67 procent).

Professionsprogrammet möjliggör och tillhandahåller såväl kompetensutveckling som lokala forskningsmiljöer.

Nyttjandet av digitala verktyg, såväl i undervisning som kommunikation, har stärkts.

Kommunen har en hög andel behöriga lärare och är en attraktiv kommun att söka sig till.

Kommunstyrelsen bidrar till den attraktiva skolkommunen genom att det finns planering för effektiva och funktionella skollokaler, att skolans personal har relevant digitalt stöd, att aktiva HR-insatser finns samt att det bedrivs ett arbete för att
hela tiden utveckla kommunens arbetsgivarvarumärke.

Miljö-och byggnadsnämndens verksamheter bidrar på flera sätt till att Enköping kan erbjuda personal, föräldrar och elever attraktiva och bra skolor och förskolor. Exempelvis i samband med bygglovsansökningar och hälsoskyddsinspektioner
där säkerhet, tillgänglighet och hälsa är viktiga områden. Flera förskolor har byggts och en gymnasieskola planeras där nämndens verksamheter har fått mycket fin återkoppling av andra förvaltningar för bra samspel, vilket är extra positivt eftersom just samspelet med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, tekniska nämnden och kommunstyrelsens plan-, mark- och exploateringsutskott lyfts fram som särskilt viktigt att utveckla.

Andelen elever i årskurs 9 som upplever sig vara ganska säkra eller helt säkra inför sitt gymnasieval var i mars månad 80 procent. Samma årskulls upplevelse av trygghet inför sitt gymnasieval var föregående läsår (årskurs 8 år 2020) 48 procent. Detta visar en god utveckling från årskurs 8 till årskurs 9. Resultatet för föregående års årskurs 9 var 81 procent, det vill säga i paritet med årets resultat.

Målet omfattar dock inte bara det som indikatorn avser, utan skulle behöva utvärderas med fler parametrar.

På uppdrag av utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden har skolbiblioteks­verksamhet på kommunens grundskolor genomförts. Folkbiblioteken har haft öppet vardagar, öppettider och tillgänglighet har varit begränsade. Biblioteken har erbjudit ungdomar och vuxenstuderande vägledning, tillgång till lån av litteratur, kurs­litteratur från högskolor och bokning av datorer. Årets beviljade statliga inköpsstöd för barn- och ungdomslitteratur omfattar folkbiblioteken, grundskolebiblioteken samt för första gången en av kommunens friskolor.