Livslångt lärande

En positiv utveckling av kunskapsresultaten kan konstateras både mellan årskullar och inom samma årskull över tid. Av eleverna i årskurs 9 var 87 procent gymnasiebehöriga 2022, vilket är en liten minskning från föregående år och i samma nivå som år 2020. En djupare analys av resultatet 2022 visar att 7 procent av de icke behöriga eleverna är sent ankomna till kommunens skolor alternativt nyanlända elever.

Resultaten i årskurs 6 har också förändrats något jämfört med tidigare år, men är fortsatt högt. De nationella proven för årskurs 6 och 9 har inte kunnat genomföras under de senaste två åren på grund av pandemin. I årskurs 6 är det endast små avvikelser på resultatet för år 2022 jämfört med år 2019, vilket ger en indikation att skolan lyckats upprätthålla en god kvalitet på undervisningen under pandemin.

Ett kontinuerligt arbete mellan utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen leder även till förbättrat skolresultat för de mest utsatta eleverna. Detta görs genom att specialpedagogen på skolteamet involveras i uppföljning av skolgången, vilket nu är en implementerad del av ordinarie verksamhet. För barn som omplaceras till kommunen involveras skolteamet redan vid inflyttning. Eleverna missar i snitt en månads skolgång vid varje akut omplacering och ett aktivt arbete med minskade omplaceringar/uppbrott görs och borde ge resultat.

Pandemin har lett till utmaningar inom skolverksamheten och nya arbetssätt har etablerats. Att samtidigt ha en bestående positiv resultatutveckling över tid vittnar om flera års medvetet arbete med eleverna inom grundskolan som ger resultat även vid utmanande situationer.

Andelen elever på Westerlundska gymnasiet som fullföljde gymnasieskolan med examen var 83,2 procent på de högskoleförberedande programmen och 80,8 procent på yrkesförberedande programmen år 2022. Resultatet visar på en tydlig ökning jämfört med föregående år. Dock är resultatet mellan 2021 och 2022 inte riktigt jämförbara då gymnasiet har ändrat vilka elever som ingår i urvalet för avläsningen. Närundervisningen lyfts som den viktigaste framgångsfaktorn, men även långsiktiga pågående utvecklingsarbeten. Även nya rutiner kring uppföljning som införts samt vikten av samverkan mellan olika professioner i skola lyfts som framgångsfaktorer.

Gymnasieelever inskrivna i samhällsvården efter omplacering har ökat på senare år, från någon enstaka elev till minst 11 elever som skolteamet har kännedom om. Socialtjänsten/samhällsvården ser behov av nya vägar för att stödja dessa elever och även andra alternativ avseende yrkesinriktning för att bli anställningsbar för dem som inte kommer klara skolan.

Andelen legitimerade lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning är hög. Möjligheten till fortbildning är god, utbildningsförvaltningen har en aktiv forsknings- och utvecklingsenhet som möjliggör riktad fortbildning, en god kontakt med Uppsala universitet och två kommundoktorander.

På grundskolan är utvecklingen av kunskapsresultaten god, både mellan årskullar och inom samma årskull över tid. Gymnasieskolan erbjuder ett brett utbud av nationella program, inriktningar och valbara kurser. Gymnasieskolans resultatutveckling behöver dock prioriteras för att få önskat resultat och leda till att elever finner skolan som attraktiv. Yrkeshögskolans trädgårdsmästarutbildning har de senaste åren haft ett högt söktryck. Men inför kursstart i februari 2023, där ansökan gick ut i augusti 2022, har söktrycket minskat markant och samtliga behöriga sökande kommer beviljas en plats på utbildningen.

Andelen ändamålsenliga lokaler har ökat de senaste tre åren och bygget av den nya
gymnasieskolan förväntas öka attraktiviteten på sikt när elever och personal får tillgång till en modernt anpassad skolbyggnad. De årliga genomgångarna av lokalerna har genomförts enligt plan tillsammans med utbildningsförvaltningen och tillsammans har ett förbättrat arbetssätt och dialoger kring problem med inomhusmiljö arbetats fram. Ett fokusområde kring extra underhåll har även varit på förskolor med risk för inomhusmiljöproblem och utifrån detta har riktade insatser
gjorts på två förskolor.

Åtgärder har även gjorts för att skapa goda förutsättningar för utomhuspedagogik och friluftsliv. Bland annat har området runt Gröngarn/Dyarna utvecklats, lekplatser och grillplatser rustats upp och guidade turer har genomförts av Naturskolan och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Planering av två nya grundskolor pågår samt ett antal nya förskolor. Ett strategiskt underlag för investeringar har tagits fram under året i syfte att underlätta och stödja vid politiska beslut och lokalförsörjningsprocessen har utvecklats, där barnkonsekvensanalyser integrerats i förstudiefasen för att på bästa sätt fånga upp barnperspektivet i ett tidigt planeringsskede.

Stort fokus läggs på att anpassa undervisning efter varje elevs behov och utmaningar, där kvalitet definieras av varje enskild elevs utveckling. Elevhälsan är väl utbyggd och väl bemannad och samverkansformer med olika stödfunktioner inom kommunen kring den enskilda eleven utvecklas kontinuerligt. Wester­lundska gymnasiet har tagit fram en omarbetad elevhälsogång där bland annat studiero och rutiner kring frånvaro tydligt adresserats och löpande följs upp. Även för­tydliganden kring åt­gärder för elever som riskerar att inte nå målen har gjorts. Den samlade
elevhälsan har ett upp­drag kring rutiner be­träffande problematisk skolfrånvaro som ska kunna tillämpas utifrån elevhälsogången. Ut­maningar finns dock vad gäller övergången mellan grundskola och gymnasie­skolan, som för vissa individer kan upplevas som svår.

Kulturskolan stödjer grundskolans musik­undervisning genom Kompanjonlärarskap i årskurs 2 och musiklek i förskoleklass. Skol­biblioteksverksamhet bidrar till att ge elever i grundskolan för­utsättningar att utveckla sin förmåga att läsa, skriva och hantera information. Museet har uppdaterat det skolpedagogiska programmet under 2022 och marknadsfört utbudet till skola, vilket har lett till bokning av fler skol­visningar.