Planprocessen
En detaljplan beskriver hur mark och vatten får användas inom ett visst område. Den styr vad som får byggas där.
Fotograf: Thomas Henrikson
Styr hur området ska se ut
En detaljplan är en juridiskt bindande handling som bestämmer hur mark och vatten får användas. Planen talar om vilken typ av bebyggelse och verksamhet man får ha i området, till exempel bostäder, handel eller industri. Planen styr också hur bebyggelsen ska se ut. Det är bara kommunen som kan besluta om att ta fram och anta en detaljplan.
Måste följa plan- och bygglagen
Plan- och bygglagen reglerar både vilka bestämmelser en detaljplan måste innehålla och vilka den får innehålla. Hur marken ska användas och när planen ska genomföras måste till exempel finnas med. Bestämmelser om till exempel utformning och placering av byggnader och markens höjdläge får finnas med.
Kommunstyrelsens ansvar i kommunen
Det finns detaljplaner för de flesta tätbebyggda områden i Enköpings kommun. Det är kommunstyrelsen som har det politiska ansvaret för detaljplanering i Enköping. Huvudsakligen hanteras ärenden inom kommunstyrelsens plan-, mark- och exploateringsutskott (plex-utskott).
Så tas en detaljplan fram
Det är oftast en exploatör eller markägare som ansöker om en ny detaljplan eller en ändring av en gällande. I vissa fall är det kommunen som väljer att starta en planprocess.
Politikerna i kommunstyrelsens plan-, mark- och exploateringsutskott (plex-utskott) beslutar om kommunen ska starta arbetet med en detaljplan. Samhällsbyggnadsförvaltningen får därefter i uppdrag att göra en utredning och ta fram ett planförslag. Till slut är det kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen som beslutar om det är lämpligt att anta det nya förslaget.
I vissa fall behöver kommunen ett bredare underlag för att kunna göra bra utredningar till detaljplanerna. Planprocessen kan därför börja med ett planprogram. Planprogrammet beskriver förutsättningarna och huvudidén för detaljplanen. Det gör också att de som påverkas av planprogrammet kan få möjlighet att tycka till innan de större besluten är tagna. Det finns inte något krav på att kommunen ska ta fram ett planprogram, utan det är kommunen själv som avgör om det behövs.
Kommunens första version av detaljplanen kallas för ett samrådsförslag. Det är politikerna i plex-utskottet som avgör om planförslaget är färdigt att skickas ut på samråd till dem som är berörda av detaljplanen. De som vill kan under samrådet lämna in synpunkter på förslaget. Tiden för samråd är normalt tre veckor. Efteråt samlas alla synpunkter och tjänstemännens kommentarer i en samrådsredogörelse.
Under nästa steg uppdaterar kommunen detaljplanen utifrån de synpunkter som kommit in under samrådet. Plex-utskottet beslutar sedan om att skicka ut planförslaget på granskning. Under granskningen får de som skulle beröras av den nya planen möjlighet att lämna in synpunkter. Tiden för granskning är oftast tre veckor, men i vissa fall är den kortare. Efteråt samlas alla synpunkter och tjänstemännens kommentarer i ett granskningsutlåtande.
Efter granskningen för kommunen in eventuella ändringar. Detaljplanen skickas sedan till politikerna för antagande. Efter antagandet informeras de som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda under samrådet, granskningen eller planprogrammet. De som vill överklaga planen har tre veckor på sig efter det att beslutet satts upp på kommunens digitala anslagstavla.
Om planen inte överklagas vinner den laga kraft tre veckor efter att beslutet om antagande satts upp på kommunens digitala anslagstavla. När planen väl har börjat gälla kan man börja genomföra den, till exempel söka bygglov och projektera den bebyggelse som planen medger.